Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vublina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem är da ? lat mitt ljufva hopp försvinna! ..»
Man måste vara stark, bland vapnens dån.
ÄLCIDBS (sedan han ndgra ögonblick med
innerlig rörelse betraktat henne’).
Ej alla barn, från dig, o Lejoninna!
Har våldet ryckt.
Vublina (störtande i hans armar).
Alcides! o, min son!
(Lang paus. Sedan de henitat sig från återseendets
foks t a förtjusning.)
Men dcsse fremlingar, som jag ej känner,
Säg, äro äfven de förbundets vänner? —
Alcides.
Min moder! ännu finnes riddaranda
Vå jorden qvar. Liksom en ensam svan,
På fjerran kust jag fick som flygting landa;
Men seglar äter, öfver böljans ban,
Till fosterjorden med en syskonskara
Af ädla vänner, som, på lif och död,
Ett korståg, broderligt, för oss Hellener,
Nu börja åter emot Saracener.
Vublina.
Väl dig, mitt fosterland! om ej af throner
Du stödes i din kamp på lif och .död,
Dig räcka dock de ädlaste nationer
En broders hand.
(Till fremlingarne.)
Till Edert hjerta ljöd
Vår suck i nöden, och J gifven alla
Ett enskildt offer i betryckets stund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
