Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nornan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- IM -
m
Laird Mac-Lean kom.— Mac-Donnald» milda liou
Hann ej välkomna gästerna, ren inne,
Forr’n Arcliibald de späda armar slår
Omkring hans hals, att blanda sack och tår:
”Jag ar hos Dig; Da får ej längre skilja
Mig från din famn!” — Stam, app& eklagd tilja,
Liksom han räknat rutofna derpå,
Sågs vid den ljusa gruppen, Mac-Lean, stå,
En mork gestalt, som an sin mordblick sänker
På dolken, hvilken i hans bilte blanker,
Med gald ooh blodträd appå faBtet prydd;
An på »in Dotter, som båd’ stolt och brjdd
James återser, och rodnande besvarar
Den välkomsthelsning, prydligt han förklarar:
*’Hvi kan ej Isla, såsom Papho’s ö
For Skonheten blott ros och myrten strö,
Att, Mylady, Er boning värdigt sira! ...
Dock — dessa blommor, som nr hjertat spira:
Den tacksamhet, som for min broders skall
Jag helgar Er”
Arom.
Förlåt mig, Laird af Mall,
Att jag som Far ett ögonblick forgiomde
Min pligt, som Värd! — Men hvad vårt hjerta
gömde
Af hat och tvedrägt från Tår nngdomsvåv,
Vid grafvens rand ju som en drom förgår,
När I det ljus vi se vår flydda bana,
En evighet hörs till försoning mana
I åldrigt brost? Ett Öppet handslag ir
Dock mer in- ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
