Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnessång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hvi drömma, nar vaken da skådar mig an?” —
Hans oga na sänktes till jorden igen —
”Ack, pengar ge mod, och med sorgefallt sinn*
Mig anar, att, Kerstin, da aldrig blir min.”
D& höjde hon ögat mot hiinmelen opp:
”Jo, elfven förr vande tillbaka sitt lopp,
Och sjelf jag mig störte från attstupan ned,
Ån Halfvar jag glömmer och trohetens ed!”
En kyss på de Ålskandes lappar nn brann,
Och stolt, som en Konung, ang Halfvar försvann;
Men Kerstin hon drömde, den midsommarnatt,
Att brudklädd i himlen bland Englar hon iatt.
IL
Men liten. Kerstin tänkte ej mer p& drömmen, då
Den stolta Modren talar till häpna dottren s&:
”TillStockholm skall dn segla,nar skörden bergad tf,
Ty snart den arme Halfvar da der förglömma lär.
Min slägt har hittat vägen till ära der i hast:
Hvem vet, har’ lyckan spelar med dig sitt tar*
ningkast V*
Eorgäfves voro böner, forgafves hot och gråt}
Snart m&ste Kerstin folja på hafvets vida stråt.
Den rikt bebyggda gården vid elfvens strida ström
Sig gömde ren i dalen med hvarje barndomsdröm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
