Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den sköna Cunnigunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— sot —
ödlans tunga briser:
Väll ast, vällust fir hana namn.
Cuniganda tömde, med arsinnig hSftighet,
drycken, och utropade: vVe dig, om detta rar
min dödskalk!”
I detsamma kastade hon en blick i spegeln,
och en läng avart figur med glödande ögon och
en hånligt grinande mun skymtade fram öfver
Veronicas hufvud.
”Bort, bort!” skrek Cunigunda, och flydde
med ilande ateg genom de höga aalarna ner p&
slottsterrassen.
Men de Backande aftonvindarne avafvade ej
mer som fordom med sälla kyssar frin de
doftande blomstren; nej, ångrens suckar förjagade
oskuldens anda och brände för första gången aom en
het siroccovind i hennes inre.
”Tillbaka, tillbaka i nöjenas hvirfvel!” —
suckade hon hemakt, när den dånande
dansmusiken nådde hennea öron, och hon akyndade med
förstäldt leende i brölloppssalen.
Redan var dansen börjad, oeh Cunibert sökte
’med karlekens oro ain Brud, då hon hastigt med
glödande kinder ilade till hans sida, och under
vild glädjeyrsel svingade fram mellan de sirligt
smyckade brölloppsgästerna i dansens lekande
hvirflar, till dess midnatten kastade sitt stjerniga
brad täcke öfver jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
