- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 1 /
308

(1831) [MARC] Author: Julia Nyberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den sköna Cunnigunda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det rar en mork höstqväll, di den
fSrskjut-na Borgfrun på siti ensligå rum fipk kora en Stänr*
ma* hvilken samljöd med hennes inre
afgrunds-smärta: stormen, söm vildt rasade och tycktes
sönderbryta alla strängar på naturens harpa, fSratt
roa sig St missljudets rysliga tofaer, si
öfverens-etämmande med den olyckligas känsla. Ursinnig,
skyndade hon, genom de mörka, slottsgångarna,
ofver borggården, i samma ögonblick, som
tro-phéerna kastades från tornen, der de i sekler
skådat ofver nejden, erinrande om förfädrens
bragder , och reglarne sonderrycktes, som fäste
vind-bryggan, hvilken dånande nedföli. Väktarne
flydde af förskräckelse från sina poster, när den hvita,
spöklika gestalten ilade ofver den fallda
vindbryg-garl ut åt fälten. STarta drbgo molnen forbi, som
bårtäcken ofver jördéns likrum, och Tid
blixtarnas sken uppfiögo hvita ugglor ur skréfvornag natt,
här Cunigunda, endast flyende sig sjelf,
skyndade fram genom skogen. Träden feiickade djupt,
som ångrens klagan i hennes tröstlösa barm, oeh
’skogsströmmens våjjor brusade hemskt, som de
förflutna dagarne: ”Vi Tända ej iter!” Från

himmelen dånade åskan, som deft evige
hämna-ren* röst.

Länge hade Cunigunda, i hopp att hinna ett
närliggande kloster, påskyndat rin vandring.
O-redigt sväfvade det förflutnas bilder^ som
hotande’ skuggor, inom hennes själ, tills den
ändili-gen, utmattad af det ifriga bemödandet, förlorade
sin spänning och forslappad sänktes i en tanklös
dvala, hvars hemska stillhet öfvereusstäipde med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njksamdikt/1/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free