Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den sköna Cunnigunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekaniskt tog hon lampan i handen och smog
alg med. varsamma steg in i Valdineau’s rum. Han
slumrade lugnt; hon lyste honom I aniigtet och
aedsonk på knä vid hana badd, under det
hennes darrande lappar suckade: ”Förlåtelse!,?
Det tycktes, som cn salig drom omsväfvadé
hans själ med ljusa vingar, då han ånnu
sofvan-de utropade: ”Se! hvilken härlig palm med
gröna, glansande blad uppskjuter, ur
marmorgolf-vet, 5fver os«! — Cunigunda, jag har forlåtit
dig.” — Då sonk Cunigunda i hans öppnade
%r-mar , och i samma ögonblick upphörde hennes
hjerta att klappa.
Omsliagad af den kalla armen, vaknade
Riddaren, och se! på de förut förvridna
anletsdra-gen hade sjfilen, vid uppvaknandet till evig
sans-ning, tryckt sitt himmelska insegel, och ett åter-1
sken af ungdomens lugna, leende skönhet
hvila-de deröfver. Valdineau igenkände åter sin fordna
alskade Maka, och öfvergöt det saliga anletet med
förlåtande tårar.
Han .lat uppbygga ett öppet grafchor mot
södern, invid sina stamfaders graf, och
planterade derinom en skon palm, som sträckte sina
glansande blad öfver grafven. En af Gertruds söner
blef arfvinge af hans namn och hans borg, di
han qj^lf gick till hvila under den grönskande
palmen vid Cunigundas sida.
Kocin«oo«i>M’1 ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
