Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLARFLICKAN I SKOGEN.
I yillande skogen heli ensam jag satt,
Att vakta på milan den hostliga natt;
Snart hvirflade röken mot himmelen opp,
Oeh ty«tnad var trasten i granarnas topp.
Blott hTinspolen hviislade galit i sin dy,
En trana på mossen, med klagande gny,
Se’n skaran försvunnit, satt vingskjaten qrar,
Och vildt genom nejden sin enkesorg bar.
Som imtkande andar i ländernas krans,
De fallande lofven begynte sin dans,
Det prasslade tyst pi den mossiga hall,
Dér Elfvorna stinga, den stjerniga q vill.
Der flaxade ugglan från ihilig stam,
Och trollen de höllo i bergen sitt glam :
Ån hirmande skratt, och in hirmande g rit,
Ån hjordarnas klockor och vallhornets låt.
Jag bifvade, radd, nir, lik vålnaders ring,
De skymtande skuggor sig höjde omkring
Den rykande milan; men, klar ar mitt bröst,
Fick sången ett gensvar af klippornas rost:
Jag söng Liten Carin, hur’ sjilen till God
Sig höjde, en dufva, i menlösa ljud,
Då hastigt jag slöts i en jättelik famn *..
,?0, viken båd’ gastar och troll, i Guds namn!’*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
