Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men haatigt förmörkade» lunder oek filt:
Af thordönet bergen genljudade galit,
Der vilddjuren bäfvande roto.
Lekbröderne hojde »in klagande roat,
Och samfällt till Jean förtroliga bröat
I faran 6ig närmare elöto.
Den ljungande atrålen ur molnbäddeni flor
Till jorden med tändande flammorlia for:
1 skogen, der klipporna skälfde,
Som eldstoder lyste, i blixtarnes ljus,
De splittrade cedrar; vid stormarnes brna
I lågor sig himmelen hvälfde.
Den ▼ämlösa skaran kring Gudomena Son
Uppsökte i nejden» vid åskornas dån,
Ett skygd i den mossiga klyfta.
Då rusar ur kulan en rytande tropp
Af lejon, med fladdrande mahn i sitt lopp,
Att ramen möt barnen upplyfta.
”Tillbaka!” böd Jesus, och vilddjurena hot
Försvann, och de sönko på knä för hans fot;
Mildt skogarnas Konung upphöjde,
jMed hyllande åtbörd, sin talande blick;
Men djupt, när af Barnet en smekning han fick,
Sitt lockiga hafvud nedböjde.
Då himmelen ljusnat och stormarne flytt,
En paradislustgård blef synlig på öytt:
På bfammande gräset aå roligt,
Vid bäckarnas sorl och vid fåglarnas sång,
Med. lejonets ungar, i dansande »prång,
De menlösa lekta förtroligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
