Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty Natt och Dag, så fjerran annara skilda.
Här smögo vanligt i hvaratinans sköt:
Och drömmande stod hela blomsterflocken,
Med perlor glindrande pi Ögonlocken;
Blott fåglars flöjtljud helga tystna’n bröt.
Hvad under, att en namnlös trängtan bäfvar,
Af sälla qval, i Ragnhilds fantasi?
Pi jorden paradiset är! Det sväfvar
I lundens prakt och sångens melodi.
Och dagens stunder, förr så afmätt kända,
Nu kunde fly, nu kunde återvända,
Likt glada drömmar, gycklande förbi.
”Sig mig” — sad’ Ragnhild — ”livi så himmelskt
blommar
Här allt, så doftande i glädjens färg?”
”Jo,” — Ramund svarar — ”jag från Söderns
sommar
Har flyttat dessa plantor på mitt berg.
I Valland såg jag fordom drufvan glöda,
Mång’ Kämpe för min båges pilar blöda
Och for mitt hedna svärd mång’ christen dvärg.
Du äfven, skönsta Ros, ej mer må skilja
Din mogna knopp från Ramunds hjeltebarm!
Allt måste vika för en Kämpes vilja,
Och allt begränsas af hans fasta arm.
Dock mild är Styrkan, näns ej att befalla ...
Väl hyllas Dagens Gud af blomstren alla,
Men derför’ blott, att han är blid och varm.”
Ur blick till blick besvarad kärlek flyger,
Frå själ till själ han ddbevingad når;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
