Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag rodde till holmen. En flicka jag såg.
Från svanhvita skuldran en böljande vfig
Svartglänsande lockarne räckte
Till midjan; så smärt som en ungbjörk i dal,
Så skön som en hafsfru ur böljornas sal,
Sin hand hon åt skärkarlen sträckte.»
»Hon klagande bad: »o, haf ömkan, och gif
Mig husrum och värma. ... O, rädda mitt lif!
Jag fryser i vågen, den svala.
Kom närmare! skynda! mig för innan kort,
Den gungande plankan från klippudden bort.
Min slägt skall dig rikligt betala.»
»Jag rördes; men tänkte, så ängslig till mods:
0 ve, hon skall röja det strandade gods!
Min lycka i vågskålen vägde.
1 strid med de hotande lagarnes röst,
Förqväfde mitt grymma, förhärdade bröst
Hvar ömkande känsla det ägde.»
»Orörlig jag stod i min lastade båt.
»O, rädda mig arma! O, skynda hitåtl»
Hon ropte med qvidande smärta,
Då handen på låset jag lade alltre’n —
En ljungande kula från lodbössan hven...
Och träffad t var oskuldens hjertal»
»rå holmen fick blomstrande tärnan en graf;
Men ro åt mitt hjerta ej samvetet gaf,
Ej sjönk jag i slumrande hvila,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
