- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 3. Nya Dikter /
260

(1831) Author: Julia Nyberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och dörren läste haD väl igen,

Och nyckeln under hjessan lade.
Preceptorn hörde välsignelsen,

Och i sin själ den skalken sade:

»O engel Gabriel! när af dig
En stackars dödlig namnet eger,

O var min genius, läna mig
Din vinge till den skönas läger!«

Men, hoppets stjerna så långt ifrån,

Han satt i kammaren på vinden
Att planta inores i husets son,

Och sjelf en lager få på Pinden.

Dock snart han tänkte, som hvar student:
»Hur lätt att få en älskarinna,

Mot lärdomsbrefvet, på siden pränt,

Som är så mödosamt att vinna!«

i

Han smög, en skugga i qvällens stund,
Kring fönstret der den sköna bodde,

Då trast och bofink i blommig lund
Åt kärleken sitt qval förtrodde.

Och säg, hvem trotsar den ljufva magt,
Som ger sitt välljud åt naturen?

Och säg, hvem vet (har den vise sagt)

En ynglings väg till jungfruburen?

Snart fick preceptorn, i brudligt tjäll,
Välsignelsen in dupplo taga
Och prostmamsellen hvar enda qväll
Som engeln Gabriel ledsaga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:44:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njksamdikt/3/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free