Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från branterna tumla de brusande strömmar,
I dalarne leka likt gycklande drömmar
De speglande sjöar i Majsolens brand.
livad ljuslätta alfer ur barndomens saga,
De hemkära minnen, som vandrarn ledsaga
Då åter han helsar sitt fädernesland.
Der Brage slog harpan bland forntida gudar,
Der foglarne sjunga för långväga brudar,
Och fiskarne leka vid glittrande strand.
Hvitslammiga björkar i lundernas sköte
Omkransa den hydda, der kärlekens möte
Först knutit sitt trogna, lycksaliga band.
Då hastigt naturen för stormilen häfvar;
Från jorden till skyn genom rymderna sväfvar
Molnpelaren upp i den hvirllande sand.
»O hvar är min brud?« höres ynglingen fråga.
»I kyrkan.« — Och re’n ser han tornet i låga,
Som lånade himlen sin blodiga brand 1
4.
ÅTERSEENDET.
I blinken öfver viken buren
Flyr Alfrid till sin kärleks graf:
Af lågor vaktas kyrkomuren,
Der döden står med lyftad glaf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
