Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 2. Den 21 October
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hedendomen, sådan som den hos oss
warit, för någon Drif-fiäder til
Köpingars Anläggande, om de eljest,
såsom de böra, skola anses för
fredade Platsar, hwarest fria och
otwungna Köp och Skiften kunna
öfwas. Jag wil icke heller utgifwa
Christendomen för enda Medlet
härtil; Men at den uti wåra Nordiska
Länder medbragt mera både
Säkerhet och Uplysning, lärer på detta
Ställe mindre behöfwa bewisas.
Början til Östergöthlands andeliga
och lekamliga Sällhet är således
redan wisad; Men en Påfölgd är det,
som man nu korteligen tänkt widröra.
Jag får intet upstiga til wåra äldsta
Folkflyttningar, och wisa det ena
Göthiska Folkets Afkomst ifrån det
andra. Jag nöger mig nu, at
antaga det för afgjordt, som både en
Naturlig Ländernes Belägenhet och
owäldig Sagen bestyrka. Sådant är
det, som berättas om Gotlands
första Bebyggning af Östgöthar, och
Gotländningarnes ansenliga Handel.
Men jag hafwer ofta undrat, när
detta Lands Inbyggare börjat at
drifwa en så beryktad Handel, och
ändteligen stadnat deruti, at de midt
uti ellofte Århundradet ännu icke
hunnit deraf blifwa allmänt bekante,
fast än de då redan likwäl icke aldeles
måste warit wid denna Handtering
owane; emedan de af Kejsar
Lotharius, som lefde i Slutet af detta och
Början af följande Seculum,
ärhållit Tilsägelse på Trygg- och
Säkerhet, samt Frihet, jämwäl i Tyska
Riket, at bruka sin Lag: hwilket
Privilegium Bäjerske och Saxiske
Hertigen Henrik, uti sin Förnyelse af den
17 Septembr. 1163. kallar Juris &
Pacis decreta. Flera sådana
Frihetsbref, som de sedan på andra
Orter sig förwärfwat, blifwa
härefter icke så sällsynta. Af detta
Handelsfolk är det, som jag med tämelig
Säkerhet tiltror mig, at wisa de til
Gotland nästliggande Köpingars
Uprinnelse. Ja, jag torde icke fela,
om jag äfwen ifrån samma Ursprung
härleder så wäl Linköpings, som
Jönköpings och Nyköpings Början och
Tilwäxt. Men den förnämsta
Omständighet angående Tiden, när de
blifwit anlagde, är ännu tilbaka.
At hwarken Christendom, eller
Hedendom, nödwändigt framföda dylika
Inrättningar, sades nu på stunden;
Men, om en Naturlig Strid emellan
twenne så olika Gudsdyrkans sätt,
förenad med andra Borgerliga
Oroligheter, emellan deras Bekännare
skulle åstadkommit en Skilnad,
sådan, som man wid Birkas Förstörning
wid pass År 1066 eller 1067 torde
igenfinna; så är ju mycket troligit, at
en sådan Missämja orsakat den
swagare delens Flyttning til mera säkra,
och kanske ännu beqwämare och
fördelaktigare Ställen: Jag menar at
de Tyske Köpmän med sit Anhang,
som förr uti denna namnkunniga
Handelsplats haft sina Säten, då
flyttat til Gotland undan flera slika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:45:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nkpgweko/1758/1021_4.html