Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DKN OFÖRÄNDERLIGE
31
råttgrafvar som han. Det kunde man ju inte veta.
Men nu tänkte de på helt andra saker.
Då kom ett sällskap uppför Skeppar Karls
gränd, och Tomas hörde sin fars röst. Det var
prat och skratt; och Tomas blef häpen och släppte
den råtta, han just skulle begrafva. Han kröp
bakom en buske, och därifrån såg han i
skymningen fadern pch byggmästar Unæus och fru
Unæus och flora andra. Då tänkte han: hvad
säger nu mamma om detta, ty han visste inte, att
hon blifvit underrättad, och att hela våningen
strålade i ljus för att motta gästerna.
Men en instinkt sade honom, att han nu kunde
gå upp i köket och stjäla.
Fru Lack tog vänligt emot husets gäster, och
när hon såg patron Lacks ögon, ilade en värme
genom henne; ty hon såg, att hans goda ande
behärskade honom.
Det var ju oundvikligt för dem att talas vid
om alla möjliga saker, och hon förstod, att han
bjudit dessa människor för att få en brygga öfver
till henne.
Han var som en orrtupp. Han var glad, han
spelade och sjöng; han skämtade med damerna;
men han gaf inte sin hustru någon blick. Hon
visste ändå, att han bredde ut alla fjädrarna för
henne.
Hon i sin tur hade en vacker blå
sidenklänning och en brosch, som hon en gång hade fått
af patron Lack. Och hon gjorde alldeles så, som
han bad henne att göra.
Fru Unæus var glad, ty hon fick dricka så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
