Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var ingen märkvärdig natt, men ändå skall
inte berättaren glömma den. Nästan hela staden
sof i vintermörkret; endast några få människor
vakade än.
Bland dessa voro doktor Moman och ett par
andra gamla herrar. De hade suttit alltsen
mid-dan på den vinterstilla restauranten och nu
bleknade det redan i öster, ute öfver hafvet.
Doktor Moman talade, och den andra gamla
herrn lyssnade förströdt till hans ord; men den
tredje irrade omkring i kafésalens skymning och
tassade med händerna på stolar, soffor, bord,
väggar och kakelugnar, och han pratade hela tiden
för sig själf; men han kunde inte finna utgången.
Och allt detta var nu ingenting märkvärdigt
eller ovanligt.
Den hvitskäggige doktor Moman började efter
en lång, tankfull paus på följande sätt:
Min bäste bror, natten torde redan vara långt
framskriden, ty jag känner, att jag inte kan tiga
med mina privata tankar och funderingar. Men
den välsignade alkoholen räcker ännu, och
hvarför skulle man lämna något kvar? Hur ofta kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
