Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
uppvaknandet
Hvarför det? frågade hon.
Därför att jag vill det! svarade han häftigl
men tillade: Och därför att jag tycker om dig.
Kan du?
Ja, sade hon.
Vill du?
Ja, sade hon.
Kom då! sade han, och så gingo de.
Hvart gå vi ? frågade hon.
Jag vet inte, sade han. Gå bara med mig,
säg ingenting, jag vill bara, att du skall gå
bredvid mig.
Är ni klok eller galen? frågade hon då.
Klok! sade han. Men nära att bli galen. Men
var inte rädd!
Så gingo de nu länge; hon tog upp karameller
ur fickan och åt. De gingo utom stån, och den
smala månskäran lyste i kvällen öfver dem.
Hvad heter du? sade han plötsligt.
Laura! svarade hon.
Jaså! sade han. Jag heter Nordhammare, min
far är sjökapten. Han bor här i stån.
Är ni sjöman? sade hon.
Nej! svarade han.
Hvad är ni då?
Jag är gymnasist! sade han.
Jaså! sade hon. Hvarför går ni inte in vid
en cirkus då?
Jag är gymnasist, sade han, inte gymnast.
Jaså! sade hon, ty hon begrep inte detta.
Sätt dig där! sade han och pekade på en sten —
hon satte sig; och han satte sig på en annan sten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
