Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
DET VÄLSIGNADE ARBETET
Han känner sin mors hand öfver sitt hår, och
halft medvetslös mumlar han:
Gud, Gud, hjälp mig I Jag dörl O, Gud, hjälp
mig! Mamma! Bed! Annars dör jag!
Plötsligt, på en gång, ser han upp. Ljuset
brinner på bordet. Han tar ett djupt andedrag,
och ett stort lugn uppfyller honom.
Han ser sig omkring och känner sig matt
och lite svindlig.
Hvad är det? säger han högt. Han tar
handen för ögat.
Det finns något i rummet! säger ban. Och
så stiger han ur sängen. Han känner på
väggarna, han känner på möblerna för att förvissa
sig om att allt är verkligt.
Sedan letar han fram en flaska konjak, fyller
ett dricksglas och tömmer det.
Och i det han sjunker tillbaka mot kudden,
mumlar han:
Det är bra, att det — är — söndag — i —
morgon.
Och somnar från ljuset och allt.
IV.
Kyrkklockorna väckte mannen; och han
gäspade och kände hufvudet tungt. Så mindes ban,
hvad som hade händt under natten, och han
skämdes. Han skämdes, så att han hettade öfver hela
kroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
