Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.T VÄLSIGNADE ARBETET
115
Detta hade mannen ingalunda väntat sig, och
han var så förvånad, att han inte kunde svara.
Han reste sig bara för att genast gå.
Du är en hygglig karl! sade då den gamle
kaptenen vänligt. Du är en hygglig karl, men
du skall inte vara oppkäftig!
Mannens kropp brände och ryste omväxlande.
Han kände feber i blodet, och hufvudet tycktes
vilja lyfta sig och flyga bort med honom; så stort
och lätt kändes det.
Det yrde ute, och när mannen kom utanför
porten, såg han skuggor, som dansade inne i snön.
De upphöjde hånskratt, de störtade sig öfver
honom, nöpo honom i bena, stucko honom i
ansiktet, petade med naglarna i hans ögon, ryckte
honom i håret och blåste i hans öron:
Du som följer med tiden, kan du följa med
oss? Följ, om du kan! Följ, om du kan!
Då blef mannen ursinnig af skam och smärta,
och han skrek:
Om jag kan! Pall! .lag skall visa er, att
jag kan!
Hvarpå ban började springa efter skuggorna
och slog efter dem, men de dansade framför
honom och skrattade, så att det svarade med gälla
skrin i stadens vindflöjlar; och i kyrktornet slog
stora tornklockan ett doft, hotfullt slag.
Mannen dignade af trötthet, när ban uppnådde
sin port, och loans ben skakade, när han trädde
in i rummet, händerna skakade, när han tände
på ljuset.
Då han gick omkring i nattskjortan, trampade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
