Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEM SM k HISTORIER OM TOMAS LACK U7
Jaså! sade Tomas. Hvem talade han med?
Med Elin! svarade köksan.
Jaså, sade Tomas, då skall jag fråga Elin,
hur han såg ut, för att jag har aldrig sett någon
stork.
Han har en lång röd näbb —
Det vet jag! sade Tomas. Och långa röda
ben! Men hur talar han, då han har näbb?
Tomas får inte gå ner till Smitthenners,
svarade köksan, frun är sjuk.
Jag vet! sade Tomas. Hon spricker!
Hva?! sade köksan.
Hon spricker! sade Tomas. Hon har ätit för
mycket potatis, och hon har inte bantat, som
jag sa.
Ut med sig och lek på gården! sade köksan,
och så drefs Tomas ut äfven från köket.
Dagen förgick, timme efter timme, och Tomas
lämnade inte trakten kring grinden, ty han skulle
vakta ut storken och bocka sig för honom och
fråga honom om ett och annat; ty det var ju han,
som kommit äfven med Tomas, såvida det nu var
samma stork. Kanske var det olika storkar
liksom olika brefbärare, men den brefbärare, som
plägade gå hos patron Lacks, hade gått där före
Tomas’ tid. Sannolikt var förhållandet detsamma
med storken.
Tomas gick med motvilja upp till
middagsbordet, och när middagen var slut, sade han:
Nu har kanske storken passat på och smugit in,
medan jag satt vid bordet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
