Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203 ÅSKVÄDRETS INFLYTANDE PÅ ETT ÄKTENSKAP
Solen följde dem hela tiden, men hur mycket
snabbare voro de inte än denna gamla röda
masto-dont!
Till sist hade de nått stranden, och nu var
inte vägen lång. I skydd af berg och skogar ilade
de norrut, och då solen såg dem skymta i
dal-kjusor, raviner och öfver öppna myrmarker,
bleknade den och uppgaf hoppet.
Sålunda veta vi, att vindarna nu äro stadda
på ilmarsch söderifrån.
Men hur var det ställdt i den lilla staden?
Ingen visste, hvar vindarna höllo till, och den ena
människan frågade den andra: Har du sett vinden i
dag ? Nej, svarade den andra, jag vet inte, hvar
den är. Af allt att döma kommer den inte i dag.
Kanske framemot kvällen.
Den, som var mest orolig af alla, var
bygg-mästar Unæus.
När han drog upp gardinen och såg himlen
skimra som glas och såg molnen på bergen rundtom
staden, flög hjärtat i halsgropen.
Hans hustru gick ute på gården i en blommig
kamkofta och pysslade med gurkorna i drifbänken.
Sofi! sade byggmästar Unæus ut genom
fönstret. Kan du se till någon vind?
Nej, gud vare ändtligen lofvad! sade hon.
Hm! sade byggmästarn. Jag vet inte, att man
behöfver lofva honom för precis allting, och om
han bestod oss lite vind en så het dag, så vore
det inte för mycket, så många tacksägelser, som
man kostar på honom.
Dra in ditt beläte till ansikte I svarade fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
