Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
SKEDEN
man känner sig fri och nöjd. Så kände hon sig
också.
På hemvägen, då det redan började bli en
svag gryning, kom Jakob Unæus fram till henne
och sade, lite osäkert:
Det är en vacker gryning!
Dagern är egendomlig! svarade hon.
Den är inte egendomligare än dul sade han.
Antingen har du hela tiden... det är för öfrigt
intet tvifvel. Du har hela tiden spelat för att
få hämnd på mig!
Hämnd? sade hon förvånad.
Var inte upphofvet till allt detta den
bagatellen, att du kastade skeden på mig?
Jo! svarade hon.
Nu har du velat locka mig ända till det allra
yttersta för att på detta sätt få skämma ut mig
och visa, att jag hade orätt i hvad jag sade den
kvällen. Men jag är inte så dum och så oerfaren,
att jag inte förstår din kvinnliga djäfvulskhet. Och
om du föraktar mig, så föraktar jag dig inte mindre!
Nu vet du det!
Hvad du förstår litet af allt detta, Jakob!
sade hon.
Jag förstår, att det hela varit ett bedrägeri
från din sida.
Jag tror, att jag nu förstår något annat! sade
Maria Hökert. Du har bela tiden tänkt, att du
skulle få min kropp, och jag har hela tiden tänkt,
att jag skulle få din själ. Nu ha vi upptäckt vårt
ömsesidiga misstag. Det är allt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
