Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
OCKSÅ MÄNNISKOR
Nog alltin har jag haft lusa, men pärninga
vet jag inte just, att jag haft, för den delen.
Gumman hällde upp kaffe at. Karlsson och
sade:
Hvar tänk du bo åt vintern nu då, Karlsson?
Du har bott när Zeterbergskan hela sommarn. Du
får fäll ligg i lag me’na för vintern, så få I
sängvärmen, te minstingen.
Karlsson afgaf inte något omedelbart svar.
Han sörplade i sig lite kaffe och tittade på elden,
men till sist klådde han sig återigen i hufvudet
och sade:
Zeterbergskan tör väl just inte vara mycket
varm i sängen; om en tänker på vintern, då det.
kan bli så kallt, förstås. För sommarn kan hon
väl få gå an, men si vintern. Och nu är det ju
det med, förstås, att hon har sagt upp hyran, nu
i afton.
Du har fäll vuri dålig karl åt’na i sommar då,
Karlsson! sade gumman.
Ja, kanske det! sade Karlsson. Men när en
blir så där bortåt nitti år, så! Fast det sägs ju,
det, att om en äter mycket strömming, så ska en
få bra lust till karlfolk, och nu, förstås, så äter
Zeterbergskan bara strömming och strömming och
strömming. Om det kan göra åt saken, som det
sägs. Fast inte jag vet.
Känn du int själf? sade Danke.
Hä-hä! sade Karlsson med sin rossliga röst.
Nej du, Karlsson! sade gumman. Du är för
ovålin i brännvinet!
Ja, det ska väl vara det, kan jag förstå! sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
