Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
OCKSÅ MÄNNISKOR
båt, så kom hon längs stränderna så småningom ut
till Skataviken vid hafvet.
Äldsta Bylund satt i sjöboden och band. när
mamsell Henriksdotter lade till, och nu var det
redan en svag skymning.
Jaså! sade han. En får storfrämmande framåt
natta!
Ha I kaffe! ropade mamsell Henriksdotter.
Jesses, ska en människa ro och arbeta och sträfva
ocli slita för några kvastar och lite granris som för
saligheten sin? Kaffe, gosse, det vet I, och magan
är tom som på en gälströmming, si!
Jo, sade Bylund, nog tänk jag, det finns en
tår än i pannan. Hör åt med gumman!
Och bolager, vet I! sade mamsell Henriksdotter.
Och fäll till att svepa om gamsjälsfodralet mitt,
för ingan trodde I, det blef fara hem till natta
nu, då assint var uträttadt och det ta på bli mörkt
och granriset står på skogen och väx, si!
Jo, nog tör det gå! sade Bykmd godmodigt som
alltid.
Mamsell Henriksdotter band båten och pustade
och kom upp i boden, skakade hand med Bylund
och gick sedan upp i stugan, där elden dånade på
murn.
Guds fred i kokhuset, I är inne, frun, si jag!
sade hon. Och kaffepanna stå på elden, jussom
hade jag skrömta och gått före mig. Hälls från
stån, det blås sand och boss och töra hästlorten
på gatorna, så hin håle sätt svansen mellan bena,
och han ryk och ränn göning skorstensmura, så
det skallre och en gett be fadervår öfver hvem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
