Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSTE
•301
ben hvila en stund; det är så skönt att hvila.
Sätt er och hvila nu, gamla kära ben! Så där, ja!
Och där han nu satt, började han med slutna
ögon först att hvissla och sen att sjunga och sen
att hvissla igen. Han nickade takten med hufvudet,
och det ryckte äfven i de gamla benen. Till sist,
alltjämt hvisslande, reste han sig och dansade på
golfvet en polka med korslagda armar, efter den
gamla melodi, som stigit upp ur sin mångåriga
graf i hans inre.
Nu voro dörrarna sprängda till alla hans gamla
grafvar. Han dansade och sjöng och hvisslade,
hvilade ibland men sparkade med benen.
Ja så är lili-lilif-vet! Ja så är lili-lilif-vet! Ja
så är li-ef-vet! sjöng han.
Det är sanning! sade han sen med en ed och
brast i ett hejdlöst skratt. Men sedan blef ban
allvarsam och sade:
Svär jag? Jo, jag har svurit!
Han tog sig åt hufvudet och sade:
Gåtfulla varelse! Hur skall du kunna tyda
någol annat, då du inte ens känner dig själf?
Och efter en paus tillade han:
Men konjak är godt! Mycket, mycket godt!
Och så drack han igen. Så drack ban och
hvisslade och sjöng.
Ja, så är lifvet! Ja, så är lifvet! Ja, så är
li-if-vet! sjöng han på alla melodier, som funnits
gömda i hans inre.
Slutligen, när natten redan var framskriden,
började han klä af sig; men han dansade först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
