Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄR-ERIKS JAKT.
17
Han rodde längs de skumma bodarna, från
hvilka båtstängerna hängde ut som vakande
metspön. Kattorna sutto under bryggorna, vaktande
på fisk.
Han satt och hörde, hur orren huckrade i
skogen på andra sidan sundet. Grodorna purrade i
sina vattenpölar, trasten som vaknat, förde oljud
och längs stranden flögo beckasiner och blandade
sina jämmerpip med vågornas enformiga sus i
stenarna.
När han kommit genom Finnhålet och
Bottnens blågrå golf bredde sig framför honom med
uddar, skärklabbar och en disig landtunga till
vänster med en fyr som ett glöd i spetsen på en tång,
skiftade han åror och satte sig att mönna.
Ej ett lif syntes på det blanka vattnet.
Han rodde i ett dis, men himlen rätt fram kolade
ännu efter solnedgången, och denna inflammerade
buk inneslöt några trasiga molninälfvor ,i hvilkas
kupiga underkant hade samlats rödt blod och gult
var. Och till vänster öfver den svarta skogen hängde
majnattens gula fullmåne med sitt blinda sken.
Pär-Erik rodde sömnigt.
Han tänkte inte på föräldrarna och inte på jakten
men på en fiskarjänta med runda bröst och blå
ögon, skicklig i att bygga och binda nät.
Annat skulle det varit, om han fått fara ut
och hämta fågel till henne eller om han vetat, att
han med detta nattvak kunnat göra något för att
bygga sitt eget hem, men så länge modern lefde var
ej lönt att tänka däråt.
Nu kom modern för honom. Hvad hade han
Fiskare. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
