Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄR-ERIKS JAKT.
19
Pär-Erik såg en orrtupp på Pär-Jaxklippan.
Fågeln stod på själfva hällan tätt åt en gammal
torrfur. Den röda himlen var bakom, och randen af
hällan lyste som en guldsnodd under fågeln.
Den kråmade sig. Den släpade vingarna och
sprang åt sidorna med framsträckt hals. Den flög
upp några fot i luften och surrade med vingarna,
när den sjåsade. Och när den satte sig igen,
sträckte den sig till höger: är du där? — till vänster:
är du där? — helt om: men hvar är du då? —
— och huckrade: kom, kom!
Pär-Erik steg försiktigt ur båten, smög bakom
stenarna, bakom hällorna, granbuskarna, i ljungen
och lingonriset och stannade på knä vid en sten.
Fågeln var ej inom skotthåll.
Jägare var han född som de andra
fiskarpojkarna. Nu hade han glömt allt. Brände fast
blicken vid den af vårkärlek förblindade fågeln. Saliven
sipprade i mungiporna. Ett vällustigt leende lyste
i själen, och det kliade i maggropen som när han
låg åtmed flickan.
Det blef tjufskytte detta. Det var förbjuden tid.
Och hade det också varit lofligt, hade det ändock
varit tjufskytte, jaktvårdsföreningen ägde alla
rättigheter.
Men när han oförsiktigt kom åt en gren
knakade den sönder. Fågeln spratt till. Höjde sig.
Sträckte på hufvudet. Stod en stund stilla. Vickade
till och kastade sig ut i luften. Med hvisslande
vingslag flög den bort, öfver hällorna, sandstranden,
in i den blå himlen, inåt tallarna och blef borta
där bland träden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
