Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄR-ERIKS JAKT.
21
den ett stycke med sig, vägde en sekund och släppte
därefter snabbt sitt grepp, horisontlinan föll ner med
ett sving och återtog sitt läge, och röd och stolt
kom solen seglande genom etern.
Nu var allt lif vaknadt och sträckte sig mot
henne. Revelj var slagen, och den nya, rentvättade
dagen hängde klar som ett källvatten öfver världen.
Pär-Erik stod emellertid på knä bakom
murningen och vände ryggen åt allt det vackra. Han
kikade med spänd blick och höjde bössan. Två
lommar voro inom skotthåll, och de oroliga ögonen
spejade misstroget omkring. Längre ut lågo de
andra och simmade lugnt, lyfte, döko, plaskade
och snattrade.
Pär-Erik siktade noga, och med en våldsam
knall, som stöp öfver nästa berg och slängdes
mångdubblad öfver vattnet, gick skottet af. Den ena
lom-men dök, den andra stjälpte, sprattlade, låg stilla.
Ett vrak i vattenytan. Längre bort kom kamraten
upp; där var lugnt, den fortsatte sitt afbrutna
morgonarbete.
Pär-Erik slängde ner lommen på hällan bredvid
sig. Blodet rann i en mörkröd ström ur såret i
halsen, och fågeln öppnade näbben då och då och
krökte halsen som i krampaktiga kräkningsanfall.
Men på huk bak murningen stod Pär-Erik, som
glömt allt annat för jakten.
Solen steg, och glansen blef allt mindre röd,
alltmera gul och varm. Tiden gick förbi. Från land
kommo bogserångare släpande långa rökmoln efter
sig på sin färd ut mot fartyg.
Men inga fåglar kommo inom håll. Ute på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
