Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOTSARNA TA FÖRSTA
BÅTEN FÖR ÅRET.
När man ändtligen sofvit sig genom vintern
ute på ön och solen hvar kväll tände västerfönstren
i stugorna till röda eldar och måsen skriade öfver
hafvet och näten började lettas, då kom lotsarnas
tid.
Genast som isen gått och endast den höga
strandkallen låg kvar, rodde de en skötbåt västanpå
ön — ty sundet var ännu fullt af issörja, som
hindrade framfart — drogo upp den på Rödharet
och vakade dygnet om i vaktstugan på
lotsbärgs-toppen.
Ännu var inte kuttern tjärad, ännu inte bojen
mönjad, inte prickarna hyflade och målade, och
ännu rann vårflödet i lotsförmans stenbacke som
en strid bäck med färgadt dropp i ett
spindelväfs-fint töcken af fukt öfver vattnet.
I sjöbodarna sutto fiskarflickorna sjungande vid
sitt arbete. Dagarna genljödo af hammarslag norr
från stranden, där fiskrarna hade båtarna dragna; om
kvällarna rodde man ut med lodbössan och vättarna
och laxkroken för att få lite fågel och möjligen
en skäl, och ännu var det bara den första gryningen
öfver hamn.
Lett = en sorts lut, hvari näten om vårarna kokas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
