Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
fiskarglädje
Från strändernas klippor och från skären lyfte
måsarne, och från en morgoninspektionsfärd utåt
grundklackarna kommo några, och alla samlades de
ofvan fiskeflottiljerna. De singlade och sköto
pilsnabbt ner efter en urfallen strömming och slogos
om den, segraren teg, och de lurade skreko och
vrålade, fiskrarna hajade ur starka och morgonkrya
lungor, ögonen började lysa, sömnmolnen voro borta,
och i den röda hafsmorgonen ljödo skratt och glada
tillrop ute på alla tre rodderna.
Landbergen fingo ett vänligare utseende, månen
var stor som ett strömmingskar och blank som en
strömmig, och han log med sin tandlösa mun dragen
från kant till kant, innan han sjönk bakom skogen.
Luften kylde, men soluppgången hettade,
vattendroppet och strömmingen glittrade i näten, så
att det syntes, som drog hvar fiskare sin båt full af
silfvermynt, och allt lägre och tyngre flöto
båtarna, det såg slutligen ut, som om karlarna stått i
baktråg, och de skrattade och sjöngo, så att det
hördes vida kring.
Det var en pojke, som var kär i en jänta. Hon
satt i sitt nyponskära lif och sin hvita hufvudduk
och rodde och sjöng. Han halade med starka armar
den ena famnen strömming efter den andra och lade
sin pipande och flammande börda till sina fötter.
Han nickade åt henne öfver vattnet. Hon log, när
hon såg dit, och nickade omärkligt tillbaka. Då
häfde han rösten till ett råmande rop.
Det var en, som gått sommarn igenom mörk och
dyster. Han hade byggt sig en storslup för att segla
in till städerna på höstsidan och göra affärer, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
