- Project Runeberg -  Denna flugiga värld /
124

(1941) Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Färden - 4. Örnsköldsvik—Härnösand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

LUDVIG .NORDSTRÖM

Mitt framför mig har jag en rad urgamla, grå, förfallna
sjöbodar på en vit mjuk sandstrand, över deras tak Lungö vita kapell
med rött tegeltak, av allt att döma nytt, och lilla torn. Där bakom
skogen. Till höger utloppet mot havet, rök svävar ljusbrun över
Bönskär i norr från en vit Sveaångare, passagerarbåt, som
passerat på väg norr ut.

Havet är stilla. Det sjåsar och kluckar i stranden, några röster

höras i land. Det är en underbar kväll. Ännu underbarare vore

«

det, om vi finge äta här ute på däck, men Calle är frusen i dag.

Ja, nu är jag alltså i ungdomens farvatten. På Bönskär
grundlade jag min reumatism i augusti 1<>92, skulle jag tro, då jag
seglade dit med Ernst Cederlund och Per Otto Sylwan, i den
förres "Elma", en halvdäckad blekingseka.

(Nu kom Calle.

— Om vi skulle sitta på däck?

Han tittade en stund på mig.

— Det vore kanske tjusigt?

— Om...!!

— Ja, det vore det. Det gör vi.

Nu sitter lian här med filt om benen.)

§ 11. Kl. 11.35 e. m.

"Elma."

Jag fortsätter. Just som jag skrivit klamret, i föregående
kom Jansson och dukade på däcket, och jag måste sluta.

"Elma" var alltså en halvdäckad blekingseka, och den hade
någon sorts kojplatser på sidorna under däck. I en sådan koj
fick jag ligga, medan farbröderna drucko punsch och sedan gingo
i land på äventyr, icke närmare specificerade. Till min
bekvämlighet hade man där placerat hö. Det var duggregn, ganska kallt
och jag kojade fullt påklädd. När jag vaknade, låg jag till hakan
i vatten och hö, farbröderna kommo just ombord, rödögda och
ganska sömniga, och man undrade, om jag kunde navigera
båten hem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:46:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nlflugiga/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free