Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTE
•43
hvar, och både i Öbacka och på älfven går det
fullt med fartyg för att inte tala om »Älfkungen»,
som du visst är delägare i, Edin.
Tvy tusan fan! fräste Sammel Edin. Tala inte
om det där åbäket, karl! Tala om mig och
Lomark, det var, förbanne, på sin plats, det var
riktigt att sofva åt och må godt och smälta maten
på. Nå, inte fan har du slutat ännu!
Nej, det har jag inte, sade kapten
Nordhammare. Jag ville nämligen tillägga det, att äran
för att det har blifvit en sådan förändring, den är
just eran, Lomarks och Edins.
Du, Lomark, du har färdats och farit
öfverallt i socknarna, och om bara flottningen vore
bättre, så skulle du väl ha köpt hela landskapet.
Det är i alla fall du, som har väckt bönderna på
många Jiåll.
Nå, hvafan har jag gjort då? ropade Sammel
Edin, ifrigt.
Du! Jo, du har också fraktat ut trävaror,
men du är handelsman från begynnelsen, Lomark
han var först bonde, han ...
Jag var, fan i mig, skräddare! ropade
Sammel Edin och slog handen i bordet.
Söta Edin! sade fru Edin. Det tycker jag
verkligen inte är så fint, att du behöfver skrika, så
att det hörs ända upp på däck till besättningen.
Skål! sade Sammel Edin och satte vinglaset
som en ring kring näsa och mun och vindade upp
hvitögonen, medan han långsamt drack.
Hå! pustade han sen och synade glaset, på
hvars väggar en brun simmig hinna hade kvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
