Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTE
•57
han hette Nordstrand, och på honom lade
Smitthenner an.
De båda promenerade i skymningen i parken,
och Smitthenner lockade och lockade.
Min päste herr Nordstrand! sade han. Te får
tusen kråner och allting fritt.
Ska fan tjäna utlänningar! svarade Nordstrand.
Å! Utlänninger! Te skall snart få se, att
här blifer icke annet än utlänninger om någre år,
det är ganz visst, där venter millioner i Tyskland,
som är fertige att kastes på denne industri..
Då såg herr Smitthenner, hur Twieselmann
promenerade med fröken Göhle under de skumma
träd,en, och han lade armen om hennes lif. Och då
tog han Nordstrand med sig åt ett annat håll.
Men den gamle disponent Lithner fick huden
full af Mathias Claussen.
Det finns bara ett sätt! sade Claussen.
Utlänningarna komma nu som flugor. Inom tjugufem år
ha de rakat skogen. Alltså: sammanslå alla era
intressen, sök en karl, som kan leda, raka skogen
själfva, då stå utlänningarna där! Pang!
Lithner blundade och nickade och nickade, och
så skakade han på hufvut.
Nej, min gode herr Claussen! sade han. Vi
ha också lagstiftning!
Lagar! hånskrattade Claussen. Lagar! Är det
affärsmän, som tala om lagar! Ha-ha-ha!
Olof Lomark och Sammel Edin stodo för sig
ute på balkongen mot älfven.
Bror är en satans karl i alla fall! sade Sammel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
