Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA HJÄRNAN
1-137
Medan han funderade, betraktade hon honom,
och hela hennes inre var en enda stor varm
ömhet och glädje. Ty hon hörde ju, hur han
planerat ett listigt tillvägagångssätt för att steg efter
steg öfverbevisa henne om fördelen af att ta
honom. Hon log åt honom, och en känsla af
moderlighet kom upp i hennes hjärta. Hon såg honom
såsom ett uttryck för den universala kraften, och
när hon nu märkte honom genomströmmad och
strålande af den, såg hon också bara den och inte
honom och darrade redan af begär att uppfångas
af den, få glida in i den och föras af den ut i
lifvet och dess hvirflar. Hon satt afvaktande och
tyst, och slutligen sade Franz Twieselmann:
Jo! Nu har jak funderet! Nu kan ten
Claussen komme och perätte sin nye historie für tem,
men jak tänkte, att jak kunte perätte ten själf für
tem!
Hvarför det? frågade fröken Göhle.
Ja, tet plir nu en annen historie, fröken Göhle!
Ser te, fröken Göhle, jak er siker på, att jak elsker
tem.
Här teg Franz Twieselmann. Fröken Göhle
teg också.
Ja! Jak är en got tisk, och jak hatte trott,
jak skulle pli gift mit en tiske. Men nu är te så
förpannet... så förpannet... Alle damer i ådalen
gör mik ondt i maken, men te inte, fröken Göhle.
Jak känner paré, att jak har ondt i min hele kropp,
när jak ser tem, och tet är så förpannet unterlikt!
Jak vill paré sige tem, att jak är af en myket got
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
