Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 7fi GUDS BESYNNERLIGA BELÄTEN
Stenling såg på honom, drog djupt efter
andan, besinnade sig ett ögonblick, men sade
slutligen :
Nej, jag ljuger inte! Jag känner din
affärsställning så väl som min egen. Du har inte en
aktie, som det finns värde i, allt hvad din svärfar
samlat, det har du lyckats göra af med, därför
att du gett dig på saker, som du inte begriper.
En annan än du skulle ha skjutit sig för längesen!
Men du har bara gått vidare och vidare, och nu
står du, där du står!
Här gjorde Stenling en paus och lösgjorde
sina händer.
Stig upp, karl! sade han. Vet du inte hut,
att göra på detta sätt?
Dellwik släpade sig till soffan, och där sjönk
han ner i ett hörn. Han stirrade framför sig, bara
stirrade och stirrade, ögonen, dessa ohyggliga ögon,
gröna som lera, pumpade ideligt, utan rast och ro.
Men Stenling vandrade på golfvet.
Jag begrep, att det skulle gå så här, när jag
såg dig komma, sade han. Och jag känner det som
min plikt som affärsman, min plikt som handhafvare
af pengar att säga dig sanningen.
Begriper du inte, att, när du försökt att göra
affärer efter tecken och skrock och vidskepelse, soin
du är ökänd för att göra, när du har behandlat
något ,så systematiskt som affärer på ett sådant
sätt, då måste det sluta med krasch!
Men jag lånade dig pengar en gång! kom det
från Dellwik. Hjälp mig, nu då! Du kan hjälpa
mig! Det är din plikt att hjälpa mig, i det hela!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
