Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
NEBO
Gärna, sade han.
Så, berätta nu!
Jag läste om Moses, sade han, att när han fört
Israels barn genom hela öknen och ändtligen
hunnit till gränsen af Kanaans land, så förde
Herren honom upp på berget Nebo och sade:
Tycker du, att det är vackert, Moses? Det tyckte
nu den gamle Moses. Du får bara se, sade då
Herren, som ju alltid gjort spe af oss stackars
människor, men du får inte komma in dit! Bara
se, bara se! Den historien log jag åt, och i
samma ögonblick fick jag den idén, att jag skulle
kalla min filosofi för neboismen; det namnet
tilltalar mitt mystiska sinne.
Mera, Torsten! bad Matja Claussen. Du talar
så kallt, men hvart ord känns som en ljuf sveda
i maggropen! Hvad menar du med neboismen?
Vet du, hvad mitt Nebo är? frågade han då.
Säg det!
Nebo är, det är sant, Nebo är åtskilligt, sade
han, och i verkligheten hade detta berg många
toppar, men den högsta toppen är för mig —
kvinnan!
Kvinnan?... sade hon undrande.
Nebo är extasens och därmed uppenbarelsens
berg!
Jag är...
Du är Nebo —
Ack, Torsten ...
Du är Nebo, Matja! sade han. Jag är en
sådan människa, som härstammar från Moses i
det afseendet, att jag aldrig får komma in i något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
