Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
CALIBAN
än febrilt flygande, än långsamt pumpande, och
öfver hans kropp kommo och gingo heta kårar.
Så tog sig detta momentana hat till fadern
uttryck endast i rent kroppsliga reflexrörelser,
framkallade af så suddiga och snabba synbilder i hans
inre, att han ej mäktade uppfånga dem och
bibehålla dem.
Men det var, som om de, sedan de sprutat
upp, skulle fallit ner tillsammans och hopats och
tvingat fram en outhärdlig pressning inom honom.
Det började mörkna omkring honom, och
långt borta i detta mörker stod fadern, liten och
blek, och sonen kände sig, som om allt inom honom
ville, ville störta fram och döda denna människa,
men han var bunden och kunde inte.
Han skrek med hes röst, när han stod i
dörren, redo att gå, och orden kommo rosslande:
Ni — ska — djäflar i mig — få — betaldt —
för denna — morgon! — Var — lugn — för det!
Och när han gick nerför backen, betedde han sig
som en dåre, slog med knutna näfvar i luften,
hoppade jämfota och vred sin kropp, som om den
värkt af de olidligaste smärtor.
II.
Albert Selahn, bondpojken bland arbetarna,
kom vid samma tid på morgonen ut ur den stuga
han bodde i, uppåt backarna invid skogsbrynet,
och han bar ett dragspel under armen.
När han gick nerför vägen, som för öfrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
