Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
CALIBAN
häftigt upprörde dem, ledo de än mer och ville bli
fria sin oro.
Filip och Erik Lomark kommo hemridande från
sin middagsridt, och Frans Geting sade med sin
höga, ljusa röst, sedan de försvunnit i skumrasket:
Pojkar, vill ni som jag, så ger vi de där
djäf-larna lite att tänka på i natt! Nu kan det bli på
tiden att göra nånting. Jag tycker, dom ser för
oppkäftiga ut!
Det är bra, Frans, du är en riktig kamrat,
mumlades, och de mörka skuggorna slöto sig
omkring honom.
Om en timme går strejkbrytardjäflarna från
brädgården, fortsatte Frans Geting. Jag föreslår,
att vi går ner på isen och möter dem och ger
dem ett tjyfnyp!
Ett gillande mummel hördes.
Albert Selahn, bondpojken, hade supit
brännvin hela dagen, och han var vild.
Frans Geting tog honom afsides.
Du, Albert! sade han. Du är en bra kamrat.
Här, djäflar i min lif och anda, vet du, att
gamla Sverige lefver, gosse! svarade Selahn och
dansade framför Frans Geting.
Det är en sak, du ska tänka på, Albert, sade
Frans Geting, du ska hämnas på herrarna för allt
hvad dom har lurat er bönder!
Här vet du, karl! vrålade Selahn.
Lägg gubben på käften, du! hviskade Frans
Geting. Passa på och lägg till’en bakifrån, då ingen
ser’et, så kan ingen säga något!
Selahn kramade Frans Getings hand och grät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
