- Project Runeberg -  Lort-Sverige /
51

(1938) [MARC] [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Vi 180! sa den andra.

— Och jag 275! sa gumman i flygeln.

— Det vill säga 965 kronor tillsammans. Det är cirka
2l/o procent på 40.000 kronor, det! Vem är det, som äger
stället?

— Jo, det är en professor i Uppsala.

— En professor i Uppsala!!! Är han så omänsklig?

— Se, han har sitt hem här i trakten och arrenderar ut
huvudgården, och så hyr arrendatorn ut ställena under den,
så det är bara med honom vi har att göra.

— Då förmodar jag, att det är ni och övriga hyresgäster,
som får betala hans arrende. Varför klagar ni inte?

— Då blir vi utkörda på vägen ...

— Kan ni inte bygga själva? Det finns ju egnahemslån.

— Vi vill inte skuldsätta oss.

— Utan i stället fryser ni ihjäl!

— Ja, man vet varken ut eller in! sade alla med rådlösa
ögon.

Så hade jag fått höra den nedre kvarlilens röst. Men! Jag
fick också se dess själ. Ty lyssna nu, ärade läsare, till vad
som hände.

§ 7. Folket

Solen sken in genom det stora fönstret mot gården och
bredde en glans över ett stycke av golvet. Mitt i gasset låg
en kattmamma med tre eller fyra rosennosade ungar, som
trängdes kring tissarna, och mamman kisade och spann. Då
kom genom den öppna dörren en mager, brun katt smygande,
gled fram till den liggande kattmamman, lade sig, öppnade
famnen och drog till sig en av de rullande ungarna.

— Titta! ropade gumman i flygeln. Alla samlades kring
kattorna. Allt annat var glömt. Och gumman i flygeln
pekade: Nu är hon här igen. Och modern säger ingenting utan
låter henne hållas. Kan man tänka sig ändå!

— Vad är det? undrade jag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:34:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nllortsv/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free