- Project Runeberg -  Lort-Sverige /
89

(1938) [MARC] [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äntligen fått alldeles som vårt eget och får bo ensamma och
sköta och pyssla med våra egna blommor och rabatter och
höns. Får vi inte frysa lite då den tid, som är kvar, bara vi
får ha vårt! Men du, Efraim, som har småbarn, det är annat
för dig. Berätta för herrn, hur du har det, så folk får veta,
hur en skogstorpare här i Småland får slita och dra sig
fram. Vad är det för skrälle till kök? Berätta nu för herrn!

— Ja! sa torparen och hängde ner den gamla slokhatten
mellan knäna. Det e bare e lite håla.

— Och spisen i kammarn?

—- Ja! Den ä öppen, och bå örmer (ormar) å rötter
(råttor) kryp in genom den. Så för grant ä de då inte däroppe.

— Och kallt?

— Ja. Det ä väl de värste. För både dörrer och fönster e
då urusle, de blåser tvärs igenom, så gardinerna står rakt ut
för draget och lampa på bordet blåser ut.

— Ingen grund?

— Näe! Ho stå på bullerstenar. Och vattenspann fryser
i köket, och maten fryser i skafferi ...

— Var är skafferiet, då?

— I farstun, och där är det like kallt som ute. Och man
får elde, så gnisterna står som en kvast ur skorstensmurn,
till tie, elva på kvällen, och så måste man opp och elde
klockan fyre på morron, för annars frys man ihjäl. Och värst
är det för barna, då di e små, för när di vakne på morron,
så ä fingrarna stelfrusne på dom.

— Aj, aj! Stackars ungar!

— Jaa, det är då inte för grant, inte!

— Men har ni inte sökt reparera?

— Joo, visst! Men va förslå det?

-— Har ni inte sökt förbättringsbidrag, då?

— Joo, visst!

— Nåå?

— Jo, han inne i stån, som stå för, han låvte, det skulle
bli. Men inte ha jag hört av nå.

Där stod eller satt jag, hjälplös, maktlös. Denne gubbe och
gumma, som inte ville ha det bättre, som begärde att, vär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:34:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nllortsv/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free