- Project Runeberg -  Lort-Sverige /
191

(1938) [MARC] [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hört under färden. De skulle få något, soin åtminstone
liknade en förklaring, innan solen sjönk.

Men vi vandrade över fälten bort till gården numro två.
Den verkade, som om den legat där sen förhistorisk tid med
sitt gråa, mossiga liggtimmer i de nerhasade uthusen, sitt
hopsjunkna boningshus, som tycktes stödja sig på
brädslag-ningens böjda spjälor, ruttna och spruckna mot marken. En
naken gräsbacke till gårdsplan, alldeles som vid förra
gården, bakom boningshuset en äppelhage med urgamla,
knotiga, mossiga stammar och lövverk, så skabbigt och avgnagt
som skinnet på en gammal blind kält.

Inte en människa syntes på gården, men borta på en åker
mot skogsranden hasade sig en karl långsamt fram bakom
en häst och en harv, en urgammal, böjd gubbe syntes på väg
mot gården.

-— Det är ägaren, han, som kommer! sade ciceronen. Och
karln bakom harven är sonen, han är »svag». Vi ska titta
in i köket.

Vi gingo runt hörnet, in bland fruktträden och kommo
genom en trasig dörr in i ett ynke litet ooh lågt kök, med
svart, väldig spismur, som vanligt, svart golv, svarta
väggar, svart tak, svart bord, en som det föreföll av jord och
smuts svart kvinna, vilken dock bar spår av att ha varit
nära nog en skönhet, och där stod hon mitt i snusklukt, disk,
smutsiga kärl, skulor och nylagad mat, ägg och vad det nu
var. Ett tattartält kunde inte verka mer primitivt och
nomadmässigt.

Och detta var en bondgård i Sverige nådens år 1938.

När vi åter kommo ut på gårdsplanen, mötte oss gubben.
Ögonen lyste misstänksamt och bistert under den
tusensprickiga, gråsmutsiga mösskärmen.

— Vad vill ni? frågade han dovt och undvikande, liksom
skuldmedvetet, som en brottsling inför landsfiskalen.

— Vi ska bara titta litet. Det är herrar från Stockholm!
svarade ciceronen lugnande.

Utan att bevärdiga oss ens med en blick vände gubben och
försvann, hasande in i ett vagnslider.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:34:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nllortsv/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free