Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp till Sinai-trakterna, att Halland var det värsta, vi varit
»opp emot hittills». Han kunde inte komma över spiken på
gårdsplanen, hela Halland hade för honom, pedantiskt
ordentlig som han var, samlats i denna spik.
Vad nu emellertid Västergötland beträffar mötte det oss
först och främst med en sensation, det var Borås. När jag
besökte staden 1930, var det en livaktig industristad, full av
höga och smärta skorstenar från yllefabrikerna, men nu
hade stån kokat över som en mjölkkastrull, och fradgan hade
runnit ut över hela den omgivande bygden i form av vita
funkisvillor i väldiga pladaskor. Det påminde närmast om
Linköpings förvandling på ostkusten, Malmö väldiga
tillväxt på sydkusten. Folkmängdens tillväxt var också betydlig,
mot 38.000 år 1930 svarade 45.000 nu, d. v. s. nära 20
procents ökning på åtta år. Det var sannerligen inte dåligt
marscherat. Och det kan vara av betydelse för belysning av vad
jag nu skall berätta att känna stadens utveckling från
sekelskiftet. Är 1900 var befolkningssiffran 15.000, efter att ha
varit 8.000 år 1890 och 3.000 år 1870. Det vill säga att på
det gångna tredjedels seklet hade den tredubblat sin
folkmängd, medan länet endast litet mer än fördubblat sin.
Det var en ståtlig bild, som staden erbjöd, inte tu tal
om det, och den blev inte sämre genom den omständigheten,
att vi passerade en lördag, så att gator och torg vimlade
av folk.
Men vad hade denna människoanhopning haft för
inverkan på den kringliggande landsbygden? Omständigheterna
fogade det så, att jag här fick resans starkaste och mest
slående bild av vad den oerhörda omgrupperingen i Sverige
från landsbygd till stadssamhällen i det dagliga livet
innebär just för landsbygden.
Vi kommo upp till ett litet samhälle ovanför Borås, i en
bygd av berg, stora skogar, mossar och myrmarker,
genom-silad av sjö- och å- och bäcksystem och befolkad av
övervägande gammaldags bondgårdar, nyare småbruk men föga
herrgårdar. Samhället var av den vanliga typen: en dammig
gata, kyrka, skola, missionshus, biograf, bensinstationer, 207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
