Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vattenledning finns ju på många ställen, och slask
på än flera. Men bland de äldre saknas ju förstås båda
delarna.
— Brunnarna, då?
— Ja, de nya görs ju av cementrör, men de gamla är ju
sämre. Men det är ju det, att folket här är ett ekonomiskt
mycket klokt folk, och om det bara hade ekonomisk förmåga
i förhållande till intresset för förbättringar, så skulle ju
tillståndet avsevärt förbättras. Helst skulle vi naturligtvis
vilja förbättra själva, men då läget nu är sådant, att vi inte
kan, då kan man fråga, om det inte vore skäl att liksom
staten genom hushållningssällskapen ger hjälp till täckdikning,
gödselstäder och dylikt den nu kunde börja på att ge hjälp
till vattenledning, slask och sånt. Jag menar, sedan staten
nu så länge har hjälpt upp jorden och djuren, kanske den
skulle kunna intressera sig lite grann för människorna också.
— Kan herr Jakobsson specificera?
— Ja, se, det är ju så, att det är en sak, som börjar på •
att bli nästan hemsk på landsbygden, här i våra bygder
åtminstone, och det är ställningen för husmödrarna. Här finns
ju mycket hemindustri, syning till fabrikerna i Borås, och
dessutom går ungdomen dit och till andra ställen, ända upp
till Stockholm, och det gör, att husmödrarna inte längre kan
få någon hjälp i hemmen. Jag ser dagligen, vilken ohygglig
arbetsbörda dom har. Och det här kan helt enkelt inte
fortsätta längre. Varken hemmen eller djuren eller människorna
får längre den skötsel och den vård, som är nödvändig. Nej,
jag ser ingen annan utväg än, att det är till hemmen, som
turen nu måste komma att rationaliseras, alldeles som
industrin och jordbruket redan har blivit rationaliserade.
På min fråga, vilken form denna rationalisering skulle ta,
svarade han:
— Vi ska fråga syster Siri, om hon inte vet någon
husmor, som författarn kunde resonera med.
Och efter litet telefonerande och övertalande svarade en
dylik ja. Vi susade i väg, kommo till en gammal herrgård,
210 inbäddad bland stora gamla lövträd, och ett ungt par. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
