- Project Runeberg -  Lort-Sverige /
221

(1938) [MARC] [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vilken bygd! Jag hade farit över den några gånger förut,
vid olika årstider och vid olika tider på dygnet, men den
hade aldrig framträtt i sådan domedagsbelysning som nu,
då den sjunkande solen fällde ett mässingsgult ljus över de
gamla risiga, mossiga, sotsvarta fruktträden kring gårdarna,
över de nedrasade gärdesgårdarna, de av snövattnet svarta
husen, lutande, lappade, likaledes mossiga, liknande gamla
orkeslösa gummor i fattighusschaletter, stödjande varandra,
det hela en bild av förfall, ålderdom, kryckor, rynkor, starr
och tandlöshet.

Hedin såg sig omkring, fundersamt. Så sa han:

— Du vet, Halland var fint!

Det stämde. Men Vår Herre är oförliknelig. När vi från
Falköpingsvägen sneddade över höjderna mot Skara, drog
han undan molnen mot väster, mot Vänern, en brinnande
himmel, sådan profeterna skådat i sin extas, öppnade sig
för våra häpna blickar, ett landskap i ljusaste drömblått,
i oändliga horisontala förtoningar seglade upp under denna
himmel, det var den största synen på hela resan, och det var
som för att försona, vad människorna gjort av detta
underbara land.

Men jag hade ingen ro, jag måste in i de svarta stugorna,
och innan natten föll, hade jag jagat upp nästa läkare;
följande morgon, en vinande blåsig, sandvirvlande, halvgrå,
dystert kyrkklocksklämtande och huttrande
söndags-förmiddag, satt jag först i hans mottagningsrum, sedan i hans
salong, med honom och hans livliga doktorinna framför mig.

Hon sade:

— Barn får inte finnas, herr Nordström! Barn får inte
längre finnas i Sverige! Vi ha sex barn och tio rum, och
att få ett hembiträde är inte att tänka på. Jag får sköta
barnen, hemmet, dessutom hjälpa min man, för det är lika
lite tänkbart att få en sköterska. Det står inte att uppdriva.
Nej, landsbygden är totalt avfolkad på människor, som kan
något och duger något till. Ja, jag begriper faktiskt inte,
hur detta ska sluta. Vi betalar gärna, vi betalar mer än dom

begär, vi betalar vad som helst. Men nehej! Dom ska bo 221

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:34:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nllortsv/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free