- Project Runeberg -  Lort-Sverige /
281

(1938) [MARC] [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Bland alla de andra?

— Bland alla de andra. Men dom är vana vid det, och dorn
tycks inte lida av det, dom tycks inte ha någon önskan att få
ro och avskildhet utan tycks trivas där.

— Tillsammans med barnen?

— Tillsammans med barnen.

Till sist vänder jag mig till bägge två för att få en
sammanfattning.

■— Nå, men säg mig, bägge herrarna, nog får man väl ha det
önskemålet ändå, att det borde bli bättre med dessa
bostadsförhållanden härute i skärgården. Men hur skall det bli? Hur
anser ni, herr Pettersson, att det skulle kunna tänkas? Hur är
bostadsbeståndet i sig självt?

— Bostadsbeståndet i sig självt, säger kommunalmannen, är
nog inte så dåligt, men det är en olägenhet, att folket
sammantränger sig i ett enda rum, och det är köket.

— Nå, hur skall man kunna tänka sig — vad anser du, att
man skulle göra åt den saken?

— Ja, svarar doktorn, i de här större gårdarna finns i
allmänhet utrymmen, som dom helt enkelt inte tillvaratar.

— Då skulle man kunna säga, att huvudsaken, det första
steget skulle vara, att dom helt enkelt tillvaratar det utrymme,
som finns.

Vilket doktorn besvarade med ett bestämt: — Ja.

Men vilken bild gav icke detta lilla samtal av hur livet
gestaltar sig än i dag ute på Sveriges landsbygd!

När man ser framför sig, hur dessa människor, medan
stormen brusar i jätteaskarna ute kring knutarna, sitta i
köken, där dammet från skötarna förmörkar luften, under det
barnen snusa och hosta, hopkrupna tillsammans i sofforna,
och mitt i allt detta en döendes sista rosslingar blandas med
snarkningar, snusningar, torr hosta och stormens entoniga
brus i kvällen, då förstår man kanske, att ännu är inte
Sverige det fullkomlighetens rike, som många vilja inbilla sig
själva — och andra!

§ 14. Om slavsinnet i det klassiska Sverige.

Färden gick vidare, och nästa morgon, en strålande
vårmorgon, stilla och het, sitter jag på ett gammalt bruk i nord-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:34:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nllortsv/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free