Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Sundsvallsdistriktet, som jag kände något till från förr,
väntade jag mig en ordentlig inblick i kåkförhållandena kring
de väldiga fabrikerna. Så pass dåliga hade förhållandena
gestaltat sig förr i världen under den gamla sågverksindustrins
tider. Men till min stora tillfredsställelse blev jag besviken,
läget hade högst väsentligt förbättrats från den stund de
små privata sågarna försvunnit och de stora, rationaliserade
fabrikerna kommit till. De hade liksom blåst bort den forna
rent skrämmande kåkbebyggelsen. Och däri instämde min
ciceron, bostadsinspektören.
— Det är inte tu tal om, sade han, att det inte här har
skett en ordentlig bottenskrapning, så långt som det varit
möjligt. Och det har utan gensägelse också gett ett verkligt
gott resultat. Dock måste man i sanningens intresse säga,
att de flesta av trävarubolagen, jag säger icke alla, för det
finns några lysande undantag, men att de flesta har, ända
intill allra sista tiden helt enkelt vanskött, alt icke säga totalt
negligerat arbetarbostadsfrågan, och det finns alltjämt
ruskiga saker både här och uppe i Ångermanälven. Vad bolagen
intresserat sig för, det har varit att uppföra dyrbara palats
åt ägare, chefer och ingenjörer. Det är ingenting att anmärka
på, att dorn får det bra. Dom ska ha det bra, det gör arbetet
och hela livet lättare och befordrar därmed bättre
arbetsresultat, men det är bara det, att det inte finns någon rimlig
proportion mellan deras bostäder och arbetarnas.
— Till exempel?
— Ja, ta bara en överingenjörsbostad! Den kostar i regel
en 150.000, och som man för trähus brukar räkna hyran till
10 procent av byggnadsvärdet, så bor dessa överingenjörer
för en årlig hyra av 15.000. Mer har dom i regel inte i lön.
Jämför man den hyran med vad andra befatlningshavare
utom industrin kan kosta på sig, blir det redan där ett
oerhört avstånd. Ta till exempel postmästare, bankanställda
och så vidare. Närmast överingenjörerna kommer bland
anställda, det vill säga tjänstemän, prästerna, kyrkoherdarna.
För dem får man räkna en årshyra av 6 à 7.000 kronor.
314 Tar man så en arbetarbostad inom cellulosaindustrin om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
