Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iräd, trädgård till exempel, kortast sagt: jöretagsamhet. Så
därför kan man mycket väl tänka sig, att dessa
förbättringsbidrag kommer att högst väsentligt hjälpa folket häroppe
ur det svåra läge, som dom kommit i genom hela den här
rationaliseringen.
— Understödsmentaliteten, då?
— Den finns! Det ska inte förnekas! Men så rasande
farlig är den inte. Oin alla, som skriker om
understödstagar-mentalitet, skulle tänka på, att Sveriges bönder årligen
kostar landet mellan 300 och 400 miljoner i rent understöd, så
skulle dom kanske inte göra sånt väsen, då en fattig änka
får en slant för att inte frysa ihjäl med sina barn. Värst är
prästerna! Dom rasar mot hela den här bostadsförbättringen
och motarbetar den på alla sätt, medan dom själva tvingar
sina socknar att bygga eller reparera och modernisera
prästgårdarna för 10.000-tals kronor. Och tjänstesjuksköterskorna
är heller ingenting att lita på. Och vad kommunalgubbarna
angår, så är dom rasande kvicka att skriva på attest till
läkare, apotek, sjukhus, sanatorium — men kosta på något för
alt förebygga, nej, tack, det är segt som synden, det! Nej,
dom, som har den intimaste kontakten med hemmen och
folket, det är skollärarna genom barnen, och därför är dom vida
mer intresserade i alla händelser än prästerna.
—- Jag ska bara fråga en sak till: finrummet? Försvinner
det i de nybyggda hemmen?
— Finrummet! Försvinna! Då kan lika gärna solen
försvinna från himlen. Det sitter som beck! Och låt det sitta!
Ta inte den fattiges lilla lamm! Nog kan trångboddheten
ordnas ändå!
Så bar det av på besök i distriktets bostäder.
— Först ska jag be att få visa, hur vissa stora bolag tar
hand om sina arbetare! sade min ciceron.
Det var en storslagen dag, de väldiga vita rökarna från
fabrikernas jätteskorstenar — det får inte vara för stora
rökar, det gilla inte fackmännen, men ibland, inte minst om
luften för tillfället är sådan, blir det ändå kraftiga moln,
som stiga rätt upp och det ger den mest imponerande bilden 317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
