Note:
This work was first published in 1994, less than 70 years ago.
Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II
Jag följde efter kvinnan som sagt sig heta Ellen uppför
gatan och förbi hotellet. Jag tyckte om att se på henne.
När vi kom ut på Terazije mötte vi flera nattvandrare
och jag höll mig då på avstånd som hon bett mig om.
Hon gick raskt utan att vända sig om. Jag frös inte
längre. Hon vek inte in på Maršala Tita. Men när hon gått
över det stora torget och skulle fortsätta högra sidan
upp Bulevar Revolucije vände hon på huvudet och
kastade en blick mot mig. Hon log. De röda stövlarna.
Hennes höfter under den grå kappan. Och nu var det
Sterling A. Brown som ljöd i mig. Så som han brukat på
verandan till the Miller’s place i Centerport:
I laks yo’ kind of lovin’,
Ain’t never caught you wrong,
But it jes’ ain’ nachal
Fo’ to stay here long.
I is got to see some people
I ain’t never seen,
Gotta highball thu some country
Whah I never been.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nmds/0011.html
