- Project Runeberg -  När morgondagarna sjöng : från glömda år /
46

(1994) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Silkeslen pubesbehåring... de dikterna var inte något
som ens Hjorvard, för att inte tala om Pirre, fann värda
att trycka.

– Tonårsbrunst!

Jag kunde riktigt höra Pirre, den franskt bildade
och ädelkommunistiske kulturmannen, han som
redan fått en liberal hyllningsroman skriven om sig, tala
om sitt obehag inför mig och mitt skrivande. Han som
de andra fina clartéisterna. Numera lät de nog allihop
som John gjorde när han på hösten 1944 upptäckt att
jag faktiskt lämnat skolan och alls inte tänkte bli
akademiker, varken kommunistisk akademiker eller
borgerligt progressiv akademiker trots att han månaden
innan visat sig villig att ta hand om mig en augustivecka
för att söka göra mig skolanpassad när Alva bad om
det.

– Jan Myrdal? Han är karaktärslös och viljelös. Han
har misskött sina studier. Han är arbetsskygg.

– Undras om han inte är hebefren! lade han till för
han var läkare med auktoritet.

Fan ta dem! Clartéister så fina i kanten att något så
vulgärt som Jan Myrdal inte fick skriva i deras ädla
tidskrift.

Det var därför jag gick över gården till
ungdomsförbundets Nils som satt i Stormklockans lokaler på andra
våningen i trapphuset. Ungdomsförbundet var inte så
fint. Nils, han tyckte ju tanken var kul.

– Jag ser fram mot frontrapporterna, sade han när
jag lämnade.

I Clarté var det studenter och akademiker och fina
diktare. Ungdomsförbundet var något annat. Där var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmds/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free