Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmare på den svenska kommunismen menade han, och
nu sade han:
– Kommunisterna har blivit borgare. Jag är
fortfarande full i Marx och fan men ungkommunisterna har
urartat.
– Om man skall döma efter de stora teoretikerna,
man kan ju börja med Platon, fortsätta med Rousseau,
Marx, Engels, Bucharin, Lenin – Stalin inte, han är
förkastlig som utformare – Krapotkin och så vidare så
finns det i hela Sverges Kommunistiska
Ungdomsförbund inte en enda en som kan kallas anhängare av de
kommunistiska idéerna. Och dit vill du jag skall gå!
Inte!
Han hade fel, menade jag. Folket var inget
förverkligande av ledarnas tankar. Om detta diskuterade vi
mycket. Knut Tell hade gett mig Sven Linderots tal på
ungdomsförbundets 18:e kongress, talet till
40-årsjubileet. Det var ju den 25 mars 1903 det som nu hette
Sverges Kommunistiska Ungdomsförbund hade bildats.
När jag gick hem från Kungsgatan 84 efter att ha
talat med Tell läste jag detta tal. Då med ens var det
som om husen på Fleminggatan vacklade, som om en
kraftig jordstöt drabbat Stockholm. Orden stod där
helt tydligt på papperet. Att sådant kunde skrivas detta
år 1943 när tyskarna inringat landet och behärskade
kontinenten! Att sådant kunde tryckas i detta
mörkmannasverige, i detta den anpassliga
samlingsregeringens land! Det var sådana ord jag bara vågat viska tyst
till mig själv om natten:
Nu står vi mitt uppe i det andra världskriget och ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
