Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra flyktingflickorna jag kände. Det var Gitte från
Danmark, Hellwig från Tyskland, Steffie från Österrike,
Hilde från Tjeckoslovakien och flera andra. Visst var
de judinnor. Det var ingen hemlighet.
– Judehora! sade jag till Dagny. Du går i fel skola. Du
har haft fel umgänge, fint umgänge. Knapadel,
trasborgare och östermalmspack!
– Visst var det bildade Sverige antisemitiskt på
tjugotalet. Se på Albert Engström! Kaninbibeln från 1930
innehöll också ett helt kapitel om den fina svenska
rasen. Men när Hitler kom till makten och
antisemitismen blev tysk politik röjde vi upp i Sverige som i
Norge. Det var Clarté och Mot Dag som började och sedan
följde arbetarrörelse och liberaler.
Jag visade henne Karl Evang och Ebbe Lindes
Raslära, raspolitik och reaktion.
– Sossarna gjorde en hel del, sade jag. Gunnar, min
far, var med om att byta ledning för Rasbiologiska
institutet 1936. Då satte de dit en antirasist trots att
rasisthögern skrek.
Ja, trots att slaget om Stalingrad ännu inte vunnits
ville även våra lindholmare och vår nazist visa att de
kunde uppträda anständigt i klasssrum och
skolkorridor. De angrep inte ens klassens kända judar; René
och Lydia och Guido.
Fast om det blev allvar visste både nassarna och vi ju
var vi hade varandra. Det tänkte jag på när jag låg på
skjutbanan i källaren under läroverket och tränade.
Man måste lära sig vapnen.
Men i höstas var det inte 1942 längre utan 1947.
Som ungkommunist borde jag inte smita från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
